snart dags för hemfärd...

Phu, ännu en dag i det varma landet är förbi. Idag har det varit en social dag. Först hos Anderssons, sen hos Pieter och sist hos Erikssons, men framför allt i bilden däremellan. Fem personer inklämda i en bil. Sitter man i mitten (som man får göra när man är minst 26 år yngre än alla andra) får man skitont i häcken efter ungefär en kvart. Och det är inte bättre för de gamla mostrarna som sitter runtomkring som får sitta på snedden. Näe, det ska sannerligen bli roligt imorgon när vi ska rotera minst varje timme, speciellt när stora pappsen får mittenplatsen mellan modern och moster K, då ska han få känna hur det känns minsann! (För det var ju som det brukar idag när vi kom hem:

L: Man får ju något ont i ryggen och rumpan när man sitter där i mitten!
E: Ja, vi kanske ska sätta nån på tåget imorgon ändå?
P: Nej, det går så bra så...
L: Ja, men nu är det så att du har suttit fram och kört med dina långa ben varenda dag och har aldrig ens suttit på det där mittensätet, så innan du gör det har du ingen talan!
P: ...)

(Kan liknas med när vi skulle köpa bil för snart 10 år sedan. Familjen sätter sig i bilen, en liten liten Opel Agila, med föräldrarna fram och barnen bak. Dottern känner redan när pappan inte sitter framför att det helt enkelt inte går att sitta där med sina långa sextonårsben. Pappan sätter sig framför, skjuter bak sätet och dotterns knäskålar nästintill krossas av den metallstång som går genom sätet framför.

Dottern: Det här går inte.
Pappan: Jodå, det går så bra...
Dottern: NEJ! Det GÅR inte, jag får inte plats!
Pappan (säger den numera klassiska repliken): Men ändå....)

Men som sagt, det blir spännande imorgon. Nu blev det ju som tur är inget bilköp den där gången för snart tio år sedan utan vi har en något rymligare bil. Men 60 mil är ganska långt. Vi ska åka genom skogen och det blir ju också spännande. Vi ska till exempel spana in Sandras hemort! :) Det vill man ju inte missa!