dagen innan

Imorgon är det dags, begravning. Jag måste bara skriva av mig lite så här kvällen innan.

Jag har inte tänkt så mycket på det, men nu ikväll slog det mig att imorgon ska jag liksom ta farväl av min bror, för alltid! Hur gör man sånt? Hejdå, liksom? Nej, det kommer att bli konstigt!

Och så kommer det massor av folk, såna som jag och familjen känner från hela hela livet, på samma ställe samtidigt! Man skulle ju önska att det var nåt roligt som hände istället så man fick skratta och vara glad med alla dessa underbara människor. Det värsta är ju att man kommer typ inte att hinna prata med alla heller. Men jag tar det som det kommer, och jag är väldigt glad att jag har några av mina närmaste vänner där hela dagen! Dessutom kommer det folk som vi inte alls känner, som kände Nisse, det är också konstigt! Man skulle ju vilja ha honom här så man kan fråga ut honom ordentligt om vilka alla egentligen var..

Nu ska jag krypa ner i sängen och sova ett par timmar. Hoppas att det går bra!